resan i småland

Var skönt att få fara på en liten semester tillsammans. Var lite spännande att åka tåg med Meja, men det gick bra och hon gillade när tåget krängde fram och tillbaka. Själv fick jag en släng av åksjuka påväg ned på x2000 så tog åksjuketabletter påvägen tillbaka. Mådde bättre och sov väldigt bra på tåget, man blir lite dåsig av dom.

Vi hade en sovkupe tillsammans, Per sov högst upp och jag och Meja längst ned tillsammans på kanske 70 cm yta. Var lite trångt men eftersom jag ammar så kunde vi inte fälla ned sängen i mitten. Hade inte gått upp att sitta då.

I småland fick Meja äntligen träffa sin farmor och farfar. Vi hann med en tripp till Lindköping och Meja fick träffa hennes farbror och kusinerna. Var mysigt att komma iväg.

Nu är man hemma i Piteå igen men är riktigt kallt här nu, brrr.

borta

Per jobbar på annan ort nu så han är borta såååå mycket. Det är tråkigt tycker vi. Ikväll kommer han hem och på fredag far vi till småland och får flera dagar tillsammans, ska bli otroligt härligt.

Är just nu hos mamma, då kan mamma min mysa lite med Meja. Super, så kan jag fixa lite annat en stund.

Pilates

Per var borta, kom hem fredag morgon och är borta igen. Men bara till imorrn kväll så det är fint det.

Idag var jag på en promenad med Cissi, härligt att vara ute. Jag och Meja är ute i princip varje dag med barnvagnen. Antingen bara vi eller med sällskap.

Vad händer annars? Jag började pilates idag på familjens hus. Är pilates för oss som har barn, inte så lätt att gå på vanliga pass. Men det här är perfekt, och man får helt enkelt ta de som de är. Meja kanske vill amma mitt i allt, bli gnällig, vilja vara i famnen och så vidare. Men mycket roligt och viktigt att stärka kroppen efter graviditeten. De är gratis nu också, för det provar och se hur det fungerar.

Nu är jag dålig på att uppdatera!!

Känner inte att jag haft tid att sätta mig ned och skriva något, eller handlar nog snarare om prioritering. Nog för att jag har mindre tid nu när jag är ensam med lilltjejen min. Är nämligen själv nu med Meja, då Per måste jobba i Norsjö. Vi har varit bortskämda och haft han hemma hela dagarna vilket inte var fel.

För några dagar sedan var vi på tvåmånaderskontroll hos läkare och sköterska. Allting såg bra ut vid läkarundersökningen och Meja väger nu 4315 gram och är 55 cm lång, stora tjejen. Hon går upp fint i vikt och nu fungerar amningen väldigt bra. Ibland önskar jag bara att hon kunde sova liiite längre på nätterna, oftast går de 3-4 timmar mellan amningarna på natten. Så blir inte mycket sammahängande för mig. Men det är väll så det är...

Annars började vi spädbarnsmassage här om veckan, är jätteroligt att lära sig det. Meja verkade gilla det.

I början av november far vi till småland för att träffa Pers släkt. Det ska bli roligt, blir nog borta i 10 dagar om jag inte minns fel. Vi kommer åka tåg ned, har egen sovkupe och det blir nog bra med tanke på Meja.

nu far vi iväg

Dagarna springer verkligen iväg från mig, på söndag är Meja två månader!! Min älskade dotter....

Idag har vi varit och hälsat på Johanna och lilla Ida, alltid lika trevligt. Om ett år kommer Meja vara lika stor som Ida, svårt att förstå nu.

Igår var vi i Luleå och shoppade, blev mycket kläder till Meja. Och sedan lite andra små saker till oss. Meja stormtrivdes med att vara i selen, hon trivs verkligen när det guppar. Men är som sagt lite mer fixade då man far iväg med barn, planera amning, byta blöjor och sådant.

Nu är det så att Per har fått sjuksköterskejobb i Nordsjö, ett litet samhälle i Västerbottens inland. Detta är en månad som tur. Det som är bra är att han får gratis boende på hotell i dubbelrum, så jag och Meja kan också vara där. Jag och Meja kommer inte vara där hela tiden men så mycket det går. Vi har spädbarnsmassagen som börjar till veckan och lite sådant.

bad

Idag har Meja fått bada badkar för första gången tillsammans med mig. Hon verkar tycka om och bada, sparkade på med fötterna i vattnet.

Just nu planerar vi att vi en resa söderut, till Pers släkt. Det är en bit dit ned och vi planerar att resa med tåg!? kan det vara bäst kanske. Med bil måste vi övernatta på vägen ned och Meja får sitta så länge i bilbarnstolen. Flygen går sällan dit och vi har endel saker som ska med. Vi får se när och hur de blir av.

Min förlossning

Tänkte faktiskt ta och berätta om hur min förlossning var, när jag ser tillbaka på den känns det bara positivt. Jag tyckte själv att det gick väldigt bra, såklart det gjorde mycket ont. Men det som gjorde det okej var att man visste varför smärtan var där och vad som var nära, vårt barn skulle födas! Meja var beräknad till den 7 augusti, hon föddes 05.42 den 8 augusti.

Kan börja från fredagen för det var då vi åkte in första gången. Under hela graviditeten har jag simmat regelbundet, sista tiden tog jag det väldigt lungt. Men på fredagmorgon mådde jag mycket bra, så jag for och simmade. Efter det var jag väldigt trött och vilade. På kvällen skulle Cissi och Sara till 1906, jag var lite tveksam till att sitta på uteservering. Men när de ringde och sa att de hade sittplatser cyklade jag dit. Efter vi varit där någon timme började jag få ont i magen och kändes bara obehagligt att sitta där. Vi flyttade oss till sofforna men efter någon timme for jag hem, mådde inte alls bra.

När jag kom hem började jag få värkar, vi kopplade tensapparaten och ringde Sunderbyn. De tyckte att vi skulle komma in. När jag kom dit kopplade de CTG för att se hur mina värkar var. Barnmorskan kunde känna barnets huvud med fingret. Men värkarna var inte så kraftiga. Blev hemskickad med insomningtablett och smärtstillande.

På lördag förmiddag gick slemproppen och kom mer under hela dagen. Under lördagen vilade jag men på kvällen började jag få mensvärk. Efter ett tag började det komma värkar igen. Jag ringde Sunderbyn igen. De tyckte jag skulle komma in men jag ville avvakta, kände att jag orkade inte bli hemskickad igen.

Mamma kom förbi och tyckte jag skulle ut och gå för att få igång något (hon trodde inte jag kommit så långt i förlossningarbetet som jag gjort). Jag och Per försökte gå ut, men efter bara 25 meter hade jag så ont så vi fick vända. Jag ringde Sunderbyn igen och barnmorskan sa att jag var välkommen in men varnande mig med att det kunde dröja upp till två veckor innan jag skulle föda.

Vi körde in, Per trodde vi skulle bli hemskickade igen. Under färden i bilen började värkarna dock tillta. Gjorde så otroligt ont och när vi kom till akuten fick Per köra mig i rullstolen, kunde inte gå.

Barnmorskan kopplade CTG igen och värkarna var betydligt starkare. Hon kände på mig och sa sedan lite skämtsamt: Vill ni åka hem eller föda barn? Jag var öppen 4 cm. Då var klockan 02.00. (3 timmar och 42 minuter efter det föddes Meja).

Jag fick ligga i varmt bad, var jätteskönt. Per masserade mig och jag försökte andas igenom värkarna som vi tränat på. När jag kom upp ur badet 03.20 var jag öppen 6 cm. Jag fick börja andas luftgas, nu kom värkarna mycket ofta och det gjorde otroligt ont. Vet inte hur jag ska beskriva det men kändes omänskligt smärtsamt ...typ..

När hon kände på mig nästa gång var jag öppen 7 cm, de började prata om epiduralbedövning. Barnmorskan var inte säker på att jag skulle hinna få den. Narkosläkaren kom iallafall och försökte sticka mig vilket tog sin tid. Vattnet hade inte gått för mig, så de stack hål på hinnorna. Kändes så konstigt när vattnet gick och nu tryckte det på ännu mer. Var så obehagligt med det starka trycket nedåt mellan benen.

Nu gick allting väldigt snabbt, 05.22 var jag öppen 10 cm och fick börja krysta och 20 minuter senare var hon ute. Epiduralen hann aldrig börja verka.

Jag fick henne direkt upp på magen och Per fick klippa navelsträngen. Meja mådde alldeles utmärkt, hon var 47 cm lång och vägde 2645 gram.

Per var ett underbart stöd till mig under hela förlossningen, han masserade mig, stöttade mig och gav mig styrka.